Nu går jag snart sönder, jag blir trasig.....utan dig.
Ja, nu är det sista dagen i morgon. Det gör ont och är tråkigt. Vi har våran sista 12-20 i morgon.
Du drar i övermorgon Alex, det kommer kännas empty som fan på worket.
Jag vet fan inte hur det ska gå, förstå mig rätt nu.
Men han är en person som livat upp det och tagit med sig ljuset in i våran lilla stuga.
Men det kommer bli bra! Kommer kanske en ny som du!?
NEJ, det gör det inte det finns ingen som du.
Undras om det är ömsesidigt? Lite kanske.
Men det finns ju inte så mycket jag kan göra. Du ska åka och jag ska stanna! Thats it!
Fy bubblan jag är riktigt blödig nu...fan åsså...
Jag sitter här och tittar ut genom fönstret, regnet öser ner.
Du ska veta att jag finns kvar i morgon, i övermorgon, morgonen därpå och nästa.
Jag finns när du kommer igen.
Finns du där igen när du kommer hem igen?
Det är en fråga som jag ställer mig om om igen...
I morgon kommer bli en känslodag för mig.
Jag återkommer. Tack.
